Torestorps bygdegård blev mer eller mindre fullsatt när Torestorps Framtid arrangerade en informationskväll om bredband och fibernätsutbyggnad den 9 april. Syftet med kvällen vara att alla skulle ges en möjlighet att bli mer insatta i vad en fibernätsutbyggnad innebär och varför det pågår runtom i hela Sverige nu samt varför även vi i Torestorp bör komma igång med en utbyggnad.
För att kunna ge så bra information som möjligt hade sakkunniga bjudits in för att reda ut vad fibernätsutbyggnaden innebär och hur den kommer att genomföras.
Varför fibernätsutbyggnad?
Gunilla Esbjörnsson, Torestorps Framtid, inledde kvällen med att ge en sammanfattning av varför en bredbandsutbyggnad är nödvändig. Våra behov och beteenden har ändrats radikalt under de senaste åren vilket tillsammans med den tekniska utvecklingen ställer mycket högre krav på uppkopplingskapaciteten. Varken det befintliga kopparnätet (ADSL) eller mobilnätet kan uppfylla morgondagens krav på fullgod uppkopplingskapacitet, därför måste IT infrastrukturen i Sverige genomgå en förvandling.
I regeringens bredbandsstrategi framgår hur denna förvandling är tänkt att genomföras och ett av målen är att 2020 ska 90% av alla hushåll och fastigheter ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Det kan jämföras med de, i bästa fall, 8-10 Mbit/sek vi idag kan få i Torestorp. På landsbygden, där det inte finns någon ekonomisk lönsamhet för marknadsaktörer att bygga ut fibernät, ligger ansvaret på de lokala krafterna, därför bildas nu lokala fiberföreningar över hela landet. För att göra utbyggnaden ekonomiskt genomförbar, satsar regeringen 1,1 miljarder kronor 2012-2014 på bredbandsutbyggnad för landsbygden. Om Torestorp 2020 vill tillhöra de 90 % och få del av de pengar som satsas, behöver vi komma igång med en fibernätsutbyggnad inom den närmsta framtiden.
Kommunens roll och åtaganden
Richard Lindström, utvecklingsledare, IT infrastruktur, Marks kommun, berättade om kommunens roll och åtaganden. Kommunens främsta roll är att underlätta för fiberföreningar att genomföra utbyggnaden. Man har under många år förberett för en fibernätsutbyggnad, dels genom att bygga ut stamnätet, dels genom att lägga ner tomrör när grävarbete ändå sker, för att rören senare kunna blåsas med fiber. Fiber drogs fram till Torestorp och de kommunala inrättningarna redan 2004, då den nya vattenledningen drogs från Horred till Torestorp. Kommunen bygger alltså stamnätet i Mark, varifrån fiberföreningarna bygger accessnäten för att nå fram till alla fastigheter. (Se karta i presentationen nedan).
Vidare stöttar kommunen bredbandsarbetet genom att arrangera och medverka i bredbandsmöten. Det ska också gå snabbt att få beslut för att gräva på kommunal mark.
Samverkan mellan fiberföreningar, kommun, länsstyrelse med flera myndigheter och aktörer är viktig för att utbyggnaden ska ske på ett så bra och effektivt sätt som möjligt. Likaså är det viktigt fiberföreningarna har god kontakt med Vattenfall och andra aktörer som gräver, för att i mesta möjliga mån kunna samordna kanaliseringen och därmed hålla nere grävkostnaderna.
Vad är fiber och hur fungerar det?
Daniel Eriksson, DE Teknik i Varberg, beskrev vad fiber är och hur det fungerar och varför det ses som den mest framtidssäkra lösningen.
ADSL-tekniken har gett oss en någorlunda god kapacitet för framförallt internettjänster. Problemet är att kapaciteten varierar med teleledningens kvalitet, samt att den avtar med avståndet till telestationen, vilket blir extra tydligt på landsbygden.
Mobilnätet har en begränsad räckvidd och kan därför aldrig bli geografiskt heltäckande. Ju högre kapacitet mobilnätet har, ju kortare räckvidd har det, därför kommer inte ens 4G nätet att vara tillräckligt, då det har en mycket begränsad räckvidd (se presentationen nedan). Dessutom delar alla på masternas kapacitet, vilket gör att kapaciteten ändå inte kommer att räcka till när mobilnätet utnyttjas i betydligt större omfattning.
Med fiber blir kapaciteten näst intill obegränsad. En konkret jämförelse på gammalt kopparnät och nytt fibernät, är att se kopparnätet som en dålig grusväg full med hinder, där man kan färdas i max 30 km/h, medan fibernätet ses som en flerfilig motorväg där man kan färdas i 100 km/h eller så snabbt bilen medger.
Fiberkabeln består av ett antal trådar av glas där ljusstrålar färdas. Det är tekniken i ändarna av kabeln som avgör hur hög kapacitet man kan få i ett fibernät och dessa noder kan bytas ut om behoven av ökad kapacitet ökar ytterligare.
Redan nu ser många husspekulanter det som ett krav att ett hus ska vara fibernätsanslutet för att vara intressant att köpa. I framtiden kommer det sannolikt att vara en standard att alla fastigheter är fibernätsanslutna, vilket påtalar vikten av att ansluta sig när utbyggnaden sker. Att ansluta sig senare, blir ofta mångdubbelt dyrare.
Att förverkliga fibernätsutbyggnaden, en rapport från Älekulla
Bengt Jansson och Torbjörn Nordgren berättade om hur man jobbar i Älekulla med sin fibernätsutbyggnad. Arbetet inleddes i höstas och man bildade efter en kort tid Älekulla Fiber Ekonomisk Förening som nu har 127 medlemmar. Man valde Mjöbäcks Sparbank som bank partner, som hade ett färdigt upplägg med byggkreditiv och finansiering för fastighetsägare.
En stamledning kommer att dras från Torestorp till Älekulla och vidare till Älekulla Dal. Kartor med sträckningen av fibernätet ritas med medlemslistan som underlag. Koordinering med Vattenfall har varit viktig, då de kommer att gräva ner ledningar med start hösten 2013.
Ytterligare en faktor som gör utbyggnaden angelägen, är att två telestationer kommer att försvinna inom en inte alltför avlägsen framtid och abonnenterna måste då förlita sig till det mobila nätet om inte bredbandsutbyggnaden genomförs.
Flera räkneexempel visades på hur mycket man tjänar på att samla telefon, tv och internetuppkoppling hos en tjänsteleverantör i och med fibernätsanslutningen (se bilder i presentationen nedan). Insatsen är i många fall intjänad inom 6 år.
Frågestund samt bildande av arbetsgrupp
Efter presentationerna följde en frågestund då alla hade möjlighet att få svar på sina frågor. Därefter efterfrågades vilka som var intresserade av att medverka i en arbetsgrupp som får uppdraget att göra en förstudie för att undersöka förutsättningarna för att bilda en fiberförening i Torestorp. Intresset var stort och arbetsgruppen kunde bildas med lätthet och består av följande personer:
Gunilla Esbjörnsson
Anna Frid
Johan Christersson
Enar Larsson
Johan Eliasson
Kjell Andersson
Mattias Andersson
Göran Weiler
Arbetsgruppen kommer att påbörja sitt arbete inom den närmsta tiden. När arbetsgruppen har genomför förstudien, kommer den att presenteras på ett nytt möte i bygdegården. Löpande information om hur arbetet fortskrider samt när det är dags för nästa informationsmöte i bygdegården publiceras på www.torestorp.se.
